Lättar hjärtat...
2 år sedan jag fick/kände första symtomet av cancern.
De är så sjukt att tiden gått på så fort när jag näst intill stått kvar och ibland känns de som att jag fortfarande lever i samma bubbla.
Fysiskt har jag verkligen gått vidare, men psykiskt är jag ärrad för livet. De jag verkligen har insätt är att de blir bättre med tiden men denna tid komma jag alltid ha i mina tankar. Jag påmins dagligen av min resa. Inte bara dom här dagarna då datumet har en stor betydelse utan de är varenda dag.
Dagen har varit tung men som tur är så är den över om 5 min ;)
Måste bara få skriva av mig lite, för de värsta är att vissa är så enormt stor i munnen. För mig är de helt sjukt att man inte har hjärna större än en guldfisk! För för mig är de helt uppenbart att man skämtar inte om allt, de finns en gräns!
Jag tycker inte jag ska behöva påminna mina eller S bästa kompisar om vad jag gått igenom och att de varit en tuff tid.... Men kommentarer som:
-de är lika bra att bli inlagd å få sitta fast i en droppställning!
- du kan ju raka av dig håret!
- "jag" har ju fasen cancer i humorn och tumör i tröttheten!
För er kanske de är vanliga skämt och inte alls tycker de är nå fel, men FÖR MIG är de som att någon tar en kniv och skär upp mina ärr som börjat läkt!
Nä nu har jag fått lättat mitt hjärta nog för ikväll..
Mina kommentarer
Postat av: Emmsan
<333
Postat av: Emma
Jag saknar dig Carro! Hoppas du har det bra trots allt.
Svar:
Carolina
Postat av: C1
Jag blir så arg och ledsen när jag läser detta! Vissa människor beter sig verkligen som en påse med hundbajs. Och hundbajs behöver man inte i sitt liv.
Du är så jäkla grym och STARK som tog dig igenom det ingen människa i hela världen förtjänar, och det hoppas jag att du vet om!
Jag saknar dig massor!!!
Svar:
Carolina
Trackback
