Att gå ifrån att verkligen ta hand om sin kropp i 4 veckors tid och tränat 2-4 timmar per dag och ta både långa och små promenader flera gånger per dag. Till att åter gå till jobbet. växlar självklart mellan sittande och stående, och även ta några micropauser någongång ibland. men ändå inte hitta en ställning som är bra för ryggen är sjukt frustrerande.
Det var svårare än jag trodde att gå tilbaka till den vanliga vardagen. känns som att jag har fallit till ruta ett igen. ryggen värker, huvudet känns tungt och axlarna är spända.. ja välkommen Carolina till verkligheten igen...

Blir så less. hade verkligen hoppet bara för några dagar sedan då både jag och rygginstitut teamet såg skillnad. Från att ha kämpat i fyra veckor och hittat ett sätt jag både kunde klara av vardagen och hantera smärtan på en acceptabelt sätt. till att både känna spysmak i munnen, sjukt tungt huvud jag själv nte kan hålla upp utan måste stödja upp med handen. och svärdet som sitter hårt fast nere vid svanken som gör att jag är stelare en moster Greta 85 år.

Nä kanske ska sluta gnälla nu. Faktiskt så har mycke roligt cokså hänt under helgen. Vi har flyttat in i en tvåa på 64 kvadrat, sjukt skönt dock möttes vi av att måste måla om hallen, köket och vardagsrumet. men halva jobbet gjort, nu återstår bara vardagsrummet så är vi sedan på mål linjen.... eller de där kanske blev lite fel. kan ju inte riktigt ta åt mig äran att va duktig att ha målat om. då de är stellan som gjort de mesta utav jobbet. medan jag lutat mig tillbaka bekvämt på soffan och hållt den goda stämmningen. någon måste väl gör de också? visst?

Nä men kanske fokusera på jobbet sista tiden som är kvar....