Vissa perioder och dagar är Svårare än andra och just nu är jag i en svacka där allt känns meningslöst, mörkt och trist. Men just nu får de vara så för min kropp ömmar och jag är sjukt svag i kroppen och orken finns inte där.
De ända som får mig att le och känna en sån otrolig värme är att jag fick komma hem till min underbara familj igår. Nu ska jag bara försöka glömma mina hemska dagar jag haft uppe i Umeå och blicka framåt så jag tar mig igenom de här.

Men nu förhoppningsvis får jag vara hemma till slutet av nästa vecka då jag ska avsluta behandling 4 med lite cellgifter i stan.( efter den dagen är jag helt klar med just den påsen cellgifter, dock har jag andra typer cellgifter jag ska ta men varje steg är ett steg närmare) men tills de är dags för de har jag förhoppningsvis ryckt upp mig någorlunda och fått ihop lite kämparglöd..... Nä nu är de snart dags att säga hejdå till denna buttra sida.. Finns ju dom som har de värre....